I forordet till denna originaloversattning av Oswald Spenglers Neubau des deutschen Reiches skriver Lars Holger Holm: "De problem Spengler brottades med var inte endast symptomatiska for det Tyskland som efter freden i Versailles genomgick en djupgaende samhallskris; de speglar aven var tid och de dramatiska sociala omvalvningar vi i ogonblicket genomlever." Sa kan ocksa Spenglers ideer om en nydaning av 1924 ars tyska samhalle lasas som bade ett stycke historia och en tidlos betraktelse over de moderna staternas politiska problem. I Nybyggnaden av det tyska riket tacker Spengler in flera viktiga samhallsomraden, alltifran skattepolitik till utbildning och medborgerliga rattigheter. Hans analys och kritik inom samtliga dessa omraden kanns lika aktuella idag. Oswald Spengler (1880-1936), tysk historiker och filosof, var en av det tidiga 1900-talets mest inflytelserika tankare. Han disputerade 1904 vid universitetet i Halle pa en avhandling om Herakleitos filosofi, men lamnade den akademiska banan och blev gymnasielarare i Hamburg. Efter att ha erhallit ett mindre arv efter sin mor 1911, slutade Spengler undervisa, flyttade till Munchen och paborjade en bana som fri skribent. Sitt genombrott fick han 1918 da den forsta volymen av hans magnum opus Vasterlandets undergang kom ut pa det anrika osterrikiska forlaget Wilhelm Braumuller. I Vasterlandets undergang presenterade Spengler hypotesen att civilisationer inte utvecklas linjart, utan cykliskt, och fods, blomstrar och dor pa ett satt som paminner om ett levande vasen. Spengler menade att den vasterlandska civilisationen befinner sig i sin sista, nedatgaende fas, och ar pa vag att slockna ut. Vasterlandets undergang blev en storsaljare och vackte livlig debatt bland akademiker och kulturpersonligheter over hela varlden. Succen med Vasterlandets undergang gjorde Spengler till en celebritet. Han blev en av de tongivande gestalterna inom den sa kallade "konservativa revolutionen" - en idestromning i mellankrigstidens Tyskland syftande till att ateruppbygga landet pa nationalistisk och konservativ grund efter det forlorade varldskriget och kejsardomets fall. Efter att nationalsocialisterna kom till makten marginaliserades Spengler alltmer. Hans sista bok Avgorande ar som kom ut 1933 forbjods av censuren eftersom Spengler kritiserade den nationalsocialistiska ideologin pa flera punkter. Tre ar senare drabbades Spengler av en hjartattack och avled i sitt hem i Munchen. "'Folkets rattigheter' ar lojliga sa lange man forestaller sig dem som friheten att lata sig fordarvas av partier." - sid. 32 "Till grund for den germanska livskanslan ligger omvant frihetsiden. Germanen vill riva de skrankor som star hindrande i vagen for hans inre gestalt och dess utatriktade verkan. Han kanner sig fri gentemot hela omvarlden, som personlighet, som man, var och en for sig, pa samma satt som han sasom troende kristen, bedjande eller botgorande, star ensam infor sin gud." - sid. 70 "Men a andra sidan borde foretagarens livsuppgift bara foljande rubrik: Egendom forpliktar. Egendom - ordet fattat med hela den moraliska tyngden i den germanska livskanslan - forutsatter ocksa ett slags socialism, ett preussiskt till skillnad fran ett engelskt imperativ: Behandla din egendom som om den anfortrotts dig av folket." - sid. 109 "Ur friheten stammar aven de germanska forestallningarna om familjen och staten, tva sammanhang av inbordes relaterade rattigheter och skyldigheter vilka endast ar tankbara tillsammans i form av en levande helhet. Man kan beteckna dem som privat och offentlig ratt: de sammanhanger pa sa vis att familjen garanterar detta livs framtid genom slaktets fortbestand, medan staten politiskt skyddar och socialt understoder det." - sid. 70"